JITALIA

ROMA - 29 november

Om ni inte redan visste det så är detta land rena paradiset för den som vill njuta av underbara måltider. Två av mina rumskamrater säger att fortsätter jag äta som jag gör nu kommer jag i framtiden bli Sveriges största man, medan den tredje gillar liksom jag att njuta av det fantastiska köket och utbudet av rätter som vi faktiskt har disponibla.

Salvatore och jag käkar ofta tillsammans, vi lagar olika rätter och delar på ingredienserna. Vi snålar inte på käket och häller ofta upp lite mer pasta än vad recepten säger. I lördags körde vi två riktigt schyssta rätter; en helt underbar Carbonara till lunch och på kvällskvisten lite färska tortellini tillsammans med skinka och matlagningsgrädde som puttrat lite i stekpannan. Efter dessa måltider var jag helt slut, proppmätt och nöjd för stunden. Slänger upp en bild. CIAO

ROMA - 27 november

Första advent hemma i sofforna brukar alltid betyda att julen är på väg med stormsteg. Vet inte om ni har någon snö hemma i Svea-Rike men här nere i Rom är det obegripligt att fatta att vi snart är inne i december. De senaste dagarna har varit helt underbara, sol under dagen och uppemot 17-18 grader. Kvällarna är dock svalare men när vädret är så här den förste advent kan man inte klaga. Minns även för två år sedan när jag var i Neapel för att kika på julmarknader i mitten på december, solen sken och temperaturen låg uppemot 15 grader. För mig var det inte jul, mer eller mindre försommar.

Julpynten börjar komma på plats även här, Via del Corso skall tydligen ha smyckats ut nu inför jul och mer lär det bli. Julen är viktig för italienarna, man äter tills man spricker och umgås med familjen liksom vi svennar också gör.

Igår var det lite kalas för en tysk tjej jag lärt känna här i Rom, Julia från området kring München är en oerhört pigg tjej som alltid har ett leende på läpparna. Vi möttes upp ett gäng och tog något att dricka på en bar nära Vatikanen och Lumsa, sedan vidare till Campo dè Fiori. Ibland glömmer man verkligen bort vilket paradis man lever i sett till vackra byggnader och mäktiga monument, Vatikanens kupol ser jag i princip varje dag men när jag kommer hem till K-d finns det inte direkt samma utbud av grymt häftiga platser. Utan tvivel är man bortskämd här i Rom. Hur läcker är inte Vatikanens kupol eller l'altare della patria kvällstid?

BUONA DOMENICA

ROMA - 26 november

Efter en rätt hektiskt vecka blev det två dagars mer eller mindre vila/ studier här hemma på Via Proba Petronia. Både onsdag och torsdag blev lugna, tur var det. Under onsdagen var jag även inne hos Maurizio som har hand om allt pappersarbete kring utbytesstudenter. Maurizio är en schysst snubbe i sina bästa år, alltid ett leende och riktigt språkkunnig; italienska, engelska men även riktigt bra spanska. Som alla italienare har han ett speciellt uttal i det engelska talet som jag inte tror en britt skulle vara speciellt nöjd med, men hur som helst är han faktiskt riktigt bra på engelska.

När jag besökte honom i onsdags snackade vi som vanligt om lite allt möjligt innan vi kom till krita, bland annat om en amerikansk student som var sugen på att komma till Rom för att hon gillade köket och Berlusconi. Vi suckade och log båda två. Säger du till en italienare att du vill åka hit för att du gillar Berlusconi får du otvivelaktigt ett hånskratt till svar. Det finns nog ingen sämre orsak för att besöka detta land.

Hur som helst kom min käre Maurizio efter ett tag med följande påstående;

-….men dina föräldrar är italienare antar jag!?

- Eh, va? Mina föräldrar är nog så svenska det går att bli, svarade jag.

- Och hur kommer det sig att du kan så bra italienska och att du beter dig som du gör? Bortser man från ditt blonda hår så klär du dig, beter dig och pratar precis som en italienare. Jag skulle lika gärna kunna ta dig för en napolitanare, du påminner väldigt mycket om det, flikade Maurizio in.

Innerst inne förstod jag de olika betningar på ord, sättet att prata och bete sig är något som jag fått med mig ifrån Salerno.

- Va?!?!?!? Är du inte ens spanjor?, utbrast Maurizios kollega Barbara som satt två meter längre bort. - Jag tog dig för en italienare, den bilden jag har av svenskar stämmer verkligen inte överens med dig. De är mer seriösa, lugna och punktliga generellt, men du är ju mer eller mindre en italienare.

När jag lämnat deras kontor kilade jag hemöver, men orden satt på nått sätt kvar på minnet. Självklart förändras personligheten en del om man snart bott i ett nytt land i tre månader, men det som fick mig att tänka lite extra den eftermiddagen var vem jag var innan jag åkte hit? Säg mig ni som känner mig! Ett år i Rom sätter sina spår, jag har redan lärt mig en del av den romerska dialekten (som inte är speciellt svår), jag snackar med gester och käkar pasta i princip varje dag. Uppenbarligen håller min svenskhet på att förvandlas till en italienare. Det konstiga i det hela är att själv märker man ingenting utav det. Man är som man är.  Mamma mia.

Resultat av flitiga studier börjar också ge med sig. I måndags fick jag tillbaka en uppgift med betyget "Sufficente buono", som skulle kunna översättas till ett G+ på den svenska skalan. Hade läraren bedömt uppgiften med ett öga för en icke-italienare hade betyget säkert också varit högre, men ett G+ för en likvärdig bedömning för även italienare gjorde mig faktiskt glad med tanke på att jag visste att det skulle bli tufft att klara studier helt på italienska.

På nått sätt går språkkunskaperna i alla fall framåt även om propositioner är riktigt tufft ibland när det gäller att skriva. Förmodligen det svåraste i hela det italienska språket. Även om jag kommit en bit på vägen till den helt perfekta italienskan så saknar jag än mycket märker jag när min rumskamrat Michele förklarar diverse skrivfel i mina uppgifter. Italienska är ett stort språk, förhoppningsvis når jag till den helt felfria italienskan en dag här i livet.

Till dess, trevlig helg!!

ROMA - 22 november

Pohh, de senaste dagarna här i Rom har det verkligen vart fullspäckat schema. Jag beklagar den mindre aktiva bloggen men ibland räcker inte tiden till. Inte för att jag har så mycket plikter att göra, men kanske är det här den bästa tiden i mitt liv så jag försöker att roa mig så mycket det går. Självklart saknar jag underbara vänner och familj hemma men mitt motto är att alltid försöka se framåt och le åt livet vart man än är. Att hitta ett helt nytt liv i en helt ny stad där jag inte kände någon var en stor utmaning från början. En utmaning som jag tror många räds. Men det underbara med att resa någonstans på egen hand är verkligen att man har ALLT att vinna:

Efter ca två månader har jag snappat upp en italienska som ofta är mer korrekt än en italienare i min ålder använder, tack vare noggranna lärare på Accademia Leonardo i Salerno. Jag har träffat många vänner och att lära känna nya människor är något som verkligen har en charm. Jag har vunnit mycket, men något som jag ofta tänker på hur brutalt viktigt det är i livet är det vännerna och människorna runtomkring dig. Utan dem är man ingenting, verkligen ingenting. Tack till alla. Ingen nämd, ingen glömd.

När jag räknar på hur många kvällar jag vart hemma den senaste veckan så får jag enbart ihop en enda, som var lördagen då jag verkligen var tvungen att vila. Annars såg schemat ut så här;

Torsdag - Lektion, plugg under dagen. Utgång kvällen, hemma ca 04:00

Fredag - Lektion under dagen, Utgång kvällen, hemma ca 05:30

Lördag - Inhandling av käk under dagen plus plugg, hemmakväll.

Söndag - Tvätt, städning under dagen, match Olimpico kvällen, hemma ca 23:45

Måndag - Lektioner hela dagen, utgång kvällen, hemma ca 05:00

Tisdag - Lektioner hela dagen, kolla fotboll med en polare, hemma ca 23:30

Onsdag (idag) - Lektion, plugg under dagen, utgång kvällen, hemma ca 23:30

Men oroa er inte för mig, även om jag förutsätter att min ömma moder rynkar på ögonbrynen när hon ser klockslagen för hemkomster så lever jag och mår helt underbart. Livet går fort när man har kul och veckorna fullständigt springer ifrån oss. Självklart säger kroppen nej vid en gräns men än så länge är jag inte mer än 21 år (snart 22, även åren springer ifrån oss) och känner att jag har "mycket att ge" fortfarande om ni tolkar mig rätt…..   ;)

Ni återgår jag till studerandet….. Ikväll Milan-Barcelona.

A presto!!

ROMA - 18 november

Ciaooo tutti,

Ytterligare en vecka passerad, en vecka där Montis regering börjat nu arbeta på riktigt. Om ni tycker att jag skriver lite för mycket om det politiska läget här nere så är det svårt att undgå det som hänt den senaste tiden. På nått sätt är jag väldigt lycklig över att ha varit i Italien när den store Silvio föll, ett ögonblick som kommer gå till historien.

-Jag var där när Silvio föll, när Italien låg på ruinens brant och var ytterst nära att gå i bankrutt - kommer jag kunna säga till mina barnbarn om många år, förutsatt att jag får några sådana…….  ;)

Något jag alltid kommer gräma mig för är att jag missade är festen på gatorna och torgen där italienarna festade som ett enat folk, min rumskamrat Simones största dröm var att fira på torgen med spumanten i hand, lo spumante som är den italienska champagnen. Fira den Berlusconi som nu gnäller i sina tidningar om att han kände sig maktlös under tiden som premiärminister. Är man maktlös när man äger ett x antal tidningar, tv-kanaler och dessutom skriver manus till TG1, det mest sedda nyhetsprogrammet kl 20 varje kväll på RAI 1, den statliga tv-kanalen? Vaffanculo Silvio, SIAMO LIBERI, SIAMO LIBERI!!!! VATTENE!!!!  ...punkt slut.

I Rom är det alltid ett problem att röra sig. Kollektivtrafiken är inte värdig Rom som huvudstad och tar man bilen är det ett rent helvete (ursäkta språket) att hitta parkering, plus alla köer. Vespor finns det gott om men risken för att skadas allvarligt i en olycka är bra mycket högre än med en bil. För någon vecka sedan såg jag en ruskig olycka där Vespan i sig blivit riktigt tillknycklad. Föraren låg i en ambulansbår. Cykel är inget tänkbart alternativ då det inte finns några cykelbanor och heller väldigt liten respekt från bilförarna gentemot cyklister.

Vill man komma fram fort men med högre risk att bli skadad i en olycka är utan tvivel vesporna det mest optimala transportmedlet i Rom. Problemet med Rom är också att börjar man gräva för att bygga en ny tunnelbanelinje hittar man ett gäng ruiner från romartiden som förhindrar bygget. Därav enbart två tunnelbanelinjer.

Min vän Carola på Lumsa tar bilen varje dag till universitetet, ibland cirkulerar hon omkring området kring Vatikanen och Lumsa i över en timme enbart för en parkering. Självklart är parkeringen heller inte gratis. Många av parkeringarna är inrutade med blåa linjer, vilket betyder att du måste betala för parkeringen även om det är Roms kommun som äger gatan. Biljettpengarna i sin tur går sedan inte direkt till kommunen, utan en politikers frus företag. Som utlänning och svensk där Mona Sahlins Toblerone-skandal är en piss i havet jämfört med skandaler här nere rynkar man alltid på ögonbrynen när man hör dylika fall som detta. För italienarna är det på nått sätt en vanesak, politikerna anses korrupta och få saker förvånar ett folk såsom italienarna. De är vana, men trötta på all skit.

Huruvida detta är sant eller inte vet jag inte, men det är just saker som dessa som Berlusconi och hans regering inrättade under mandatperioden. Istället för det statliga ville Silvio ha mer privat. Pengar som ska till staten går istället till privata fickor, vilket i det långa loppet enbart är en av anledningarna till varför Italien sitter i dagens ekonomiska situation.

Nu har vi en härlig helg framför oss, Roma-Lecce på Olimpico klockan 20:45 blir en härlig upplevelse, framför allt att stå i Curva Sud för första gången bland de riktiga supportrarna. Vi får se om jag kommer levande därifrån………

BUONA FINE SETTIMANA!!!!

ROMA - 16 november

Buh, ni har vi passerat halva november och tiden bara springer iväg. Kylan har börjat anlända även till Rom och igår när jag åkte till universitetet stod temperaturen "endast" på 12 plusgrader. Vintern är på väg och för många italienare blir det en tuff vinter i krisens spår när uppvärmning av hus kostar skjortan. Hus som dessutom inte är isolerade som hemma i Sverige blir oerhört kalla vintertid.

Så presenterades då Mario Montis regering i eftermiddag. Monti som klev in i Berlusconis skugga och för många är nog situationen som uppstått ganska svår att förstå eftersom Italiens konstitution inte är den mest simpla. Men något som är viktigt när man pratar om titlar inom det politiska är premiärministern och presidenten, där den senare nämnda har en mer representativ roll ungefär som vår svenske kung. "Presidente della Repubblica" och "presidente del consiglio dei minisitri" som de heter på italienska är alltså två helt olika roller.

Men när Berlusconi inte längre hade någon majoritet i parlamentet och gav upp var det upp till president Napolitano att bestämma vad som var rätt väg för den italienska republiken. Ekonomen och före detta EU-komissionären Mario Monti blev Napolitanos val och fram till nästa års val kommer förmodligen regeringen bestå av icke-politiker, utan istället professorer och diplomater. Allt för att rädda Italien som land och öka tillväxten utan att statsskulden fortsätter växa. Ni missade väl inte festerna på Roms gator i lördags natt där tusentals människor skanderade om frihet och framtidsoptimism.

För att byta ämne från politik går vi in på detta lands kanske största skatt - nämligen frukt och grönsaker. Hemligheten i det italienska köket är verkligen färska och schyssta råvaroro, utan dem kommer man inte långt och med ett gäng schyssta grönsaker räcker det gott med lite olivolja och pasta så har vi skapat en god bit mat. På marknader runtom i Italien hittar man schyssta råvaror som oftast kommer direkt ifrån odlingarna. Marknader i mindre städer är oftast mer mysiga och pittoreska, men det finns ett gäng marknader här i Rom som går av stapeln varje förmiddag.

Den som ligger närmast mig är Mercato Trionfale på Via Andrea Doria, någon kilometer bort. Här hittar ni allt från clementiner till typisk romersk salami. Idag var jag iväg en sväng och inhandlade lite av varje som ni ser på bilden ovan. Totalt pris 3,5 € för 1/2 kg tomater, tre zucchine, fyra-fem bananer och ett gäng clementiner. Helt ok pris.

Passar även på att uppmärksamma min kusin Sofias födelsedag, tror du sover nu men läser du det här så säger jag grattis och hoppas du haft en bra dag!!

A presto!

ROMA - 12 oktober

Ursäkta det lilla uppehållet, vi lägger en hektiskt vecka bakom oss minst sagt. Italien har vart på agendan i många länder, budgetunderskotten är på ruinens brant och den store Silvio har inlett början på slutet. I tisdags kväll slog såg vi hur en uppgiven premiärminister blivit sviken av sina kollegor i förtroendeomröstningen, majoriteten försvann och igår officiellt inleddes en ny politisk era i Italien. Utan större tvivel är detta en händelse som kommer finnas i historieböckerna i lång tid framöver.

Den store Silvios avsked, sagan om en entreprenör som blev politiker och blev landets otvivelaktigt mest välkända ansikte. Skandalernas man, maffia-anklagad, kvinnokarl, mäktig och svinrik. Nu är det slutspelat med ett land vars unga inte har någon framtid och som troligen kommer ha skamliga pensionsinkomster om en sådär 40-45 år. Även om Italien kan komma på rätt köl väntar nedskärningar i många, många år framöver. Det är svårt att inte bli färgad när man umgås med många unga som verkligen är mot Berlusconi, men frågan som kvarstår är fortfarande vem som kan ta över och bli så stor som Silvio? Oppositionen är löjligt långt efter. Men generellt är politik verkligen ett stort kaos i detta land. Det är basta med att säga korruption.

Så till andra saker;

Studierna börjar snurra igång på riktigt nu, större uppgifter delas ut och för en icke-italienare som inte har italienskan som modersmål betyder det alltid merjobb, mycket merjobb. Men valet att åka hit och plugga på italienska var mitt eget, även om det är tufft med språket så tror jag att i slutändan detta år här i Rom blir en fantastisk erfarenhet att ha med sig i sitt CV framöver.

Tiden springer ifrån oss mina vänner. Vi är redan inne i mitten av november och om en månad idag är det Lucia. Nu när man dessutom lärt känna lite folk här i Rom så blir utekvällarna desto fler tiden för studier och blogg mindre….. Veckans väder har varit lite blandat, måndagen var riktigt ruskig och regnig medan resten av veckan har bjudit på 15-18 grader och sol under dagarna medan kvällarna blir desto svalare. För er som inte varit i Italien vintertid kan jag berätta att golvvärme inte direkt är speciellt vanligt, typ som många av oss hemma i Sverige har i badrummen. Kakel och marmorgolv blir inte speciellt varma på vintern och den där känslan att aldrig vilja gå ur en varm dusch på morgonen är än mer befogad här.

Idag blir det lite gemensam lunch här med vänner runtomkring, sen troligen grill i eftermiddag med några franska studenter!!

Buona domenica!!!

ROMA - 7 november

Ciao tutti.

Pasquale och Valerio är två syditalienare som jag lärt känna här under min tid i Rom. Pasquale bodde i ett av rummen här i lägenheten tidigare men flyttade nu under veckan till en egen lägenhet. Valerio har mest hängt här i Rom i väntan på nya jobb, då han är sjukskötare och jobbar för läkare utan gränser. För några veckor sedan var han nyanländ till Rom efter ett par månaders jobb i Niger. Valerios arbete är verkligen ett arbete som ger dig chansen att se hela världen ifrån sjukvårdens sida, men även att se saker som nog är svåra att ta in. Jag beundrar stort det han gör och han har även visat mig filmer ifrån olika resor som verkligen gör att man känner sig nöjd av att bo i ett civiliserat samhälle.

Igår morse gick Valerios flyg med riktning Haiti. Ett fantastiskt äventyr ligger framför hans fötter och jag kan bara önska honom all lycka. I lördags var vi därför ute i Fiumicino vid havet och käkade fisk tillsammans med Valerio innan han stack.

I Fiumicino ligger även Roms största flygplats, men Fiumicino stad och hamn ligger en liten bit bort från flygplatsen. På restuarangen käkade vi bland annat käkade vi musslor, bläckfisk och friterade räkor/ fisk. Till detta även någon flaska vitt vin. Slänger upp lite bilder här nedan.

Valerio, undertecknad, Pasquale

Spaghetti alle vongole

ROMA - 1 november

Livet i en storstad är på många sätt olikt livet i en medelstor svensk stad. Här i Rom är trafiken allt mer påtaglig och kollektivtrafiken är något som färre använder för att ta sig till och från arbetet. Trafikkaosen är ibland hysteriska här i Rom, liksom de är i många italienska städer. För italienarna är bilen mer viktig, ofta kan en familj ha 2-3 bilar, allt beroende på inkomster och antalet familjemedlemmar.

Bilen och avgaserna i sin tur bidrar till en mindre ren stad, såsom rubriken ovan lyder är Rom full med damm. På ungefär en vecka blir det lika mycket damm i mitt rum som det normalt blir på 3-4 veckor i K-d. Sopor men framför allt trafiken är den stora boven i detta drama. Då bör det även tilläggas att jag inte bor på de mest trafikerade gatorna. Tänk er inne vid stationen, Terimini, eller runt Piazza Venezia. Mamma mia. Men troligtvis är det bara en vanesak i en storstad i södra Europa…..

A presto