Fiat 500
Ciao
Helgen bjöd på härligt väder, utgång med trevligt sällskap och som alltid underbar mat. I fredags bestod middagens andra tallrik (den första alltid någon form av pasta) av Ricotta-ost och Parma-skinka, i lördags lutfisk och bläckfisken ”polipo”. Den här bläckfisken som på italienska heter ”polipo” börjar för mig bli en riktig favorit. Denna är en något mindre variant av vanliga bläckfiskar, men ack så god och fint kött innehåller den. Smaken är lite svår att beskriva, men tentaklerna och de små armarna ger verkligen en infinnande känsla av att vara vid havet. ”Frutti di mare” är verkligen något man bör prova på om man kommer till en italiensk kuststad. Nästa gång jag åker till Salerno har jag lovat mig själv att fiska "polipo" längs strandpromenaden, nu är det inte säsong.
Ni som är bilintresserade känner antagligen till den gamla klassikern Fiat 500. Kanske skulle denna lilla bil beskrivas som ett Fiats svar på Volkswagens bubbla. Liten och smidig, antagligen helt perfekt lämpad för att köra på de små gränderna här i Salerno liksom i hela Italien. Lätt att fickparkera (italienarna är grymt skickliga på det) och säkerligen väldigt billig i drift. Vad mer kan man begära av en bil? Enligt italienarna inte mycket. Fiat 500 är en av de mest sålda bilarna genom tiderna i Italien, och var under sin storhetstid otroligt populär. Nu är de ganska svåra att få tag på eftersom de fått en slags kult-stämpel. Med kult stämpeln stiger också priserna, så jag kan tänka mig att många Fiat 500 som fortfarande är i drift och i fint skick är eftertraktade av samlare.
Idag finns det ett brett utbud av Fiats bilar som är populära i hela Italien. Är man ute efter en liten smidig variant skulle jag rekommendera Fiat Panda, Fiat Uno eller en Fiat Punto. Små, nätta bilar som funkar bra på vägarna här nere men sämre i Sverige. Naturligtvis finns det bilar för större barnfamiljer också, en slags minibuss som jag faktiskt inte vet namnet på. Dessa är för mig inga ögonstenar, men jag tror de uppfyller sitt syfte riktigt bra. För något som jag märkt när jag tittat närmare på alla Fiat är att de alla är små i storleken, men väldigt rymliga inuti. Till och med minibussarna är ganska små för att vara en minibuss, men kikar man in ser man hur mycket utrymme det är. Oftast är bagageluckan väldigt liten och på Panda-modellen är utrymmet nästan ingenting, alltså ingen bil för att semestra med, men perfekt att ha i stan.
För en italienare är Fiat ungefär lika självklart som det är för många svenskar att man kör Volvo eller Saab, för att stödja sitt eget land. Fiat är billiga, små och italienska. Saab, Volvo med många fler märken klassas nästan som lyxbilar eftersom man får betala en extra skatt för större bilar, dock inte för alla utländska märken. Opel är väldigt vanliga, likaså Toyota, Mazda, Seat för att nämna några. En Fiat eller en Alfa Romeo är ändå typiska italienska bilar. Liksom folket använder också polisens alla avdelningar (Polizia, Polizia Municipale, Guarda di Finanza, Guarda Costiera, Carabineri) Fiat eller Alfa Romeo.
Solen lyser och det är skönt väder, vi hörs på onsdag.
Här kommer en bild på en fin Fiat 500 jag såg i lördags.
Utan att ha läst din blogg, men med dig i tankarna försökte jag skapa en frutto di mare i måndags. Inte särskilt lyckat. På måndagar är gröndals enda fiskdisk stängd, men jag försökte trolla med ett par burkar och lite djupfrysta räkor. Vi blev mätta men minnet av den rätt jag åt på Sicilien för ett antal år sedan hägrar fortfarande. Kul att du skriver om mozzarella, jag är en älskare av riktig ost. När vi var i Riva de Tessali och golfade för tre år sedan bjöds vi mozzarella vid dagens alla tre måltider. Och jag åt konstant mozzarella, med lite olja och nymald peppar går det ner morgon, lunch och kväll i min mage, gärna. Bläckfisk, ytterligare en favorit som jag bara älskar. Så fjärran från de sönderfritterade ringarna man oftast bjuds i Sverige. Allt från små "spindlar" i en god tomatsås till stora fyllda "huvuden", mums. Det måste bli en italienresa snart, om inte annat för att äta, äta, äta, äta, äta. Kram, kram Johan, ha det så gott och njut av dina sista veckor i frihet! Anna
Kul att du provade pa "frutti di mare", men utan "riktiga" ravaror ar det inte speciellt latt. Havet har erbjuder sa mkt annat som vi tyvàrr inte kan inhandla i svenska butiker. Fisken ar riktigt god, men i mina ogon finns det inte mycket som slar en ròkt lax eller stekt stròmming. Alskar du mozzarella kan jag bara sàga en sak, vàlkommen hit! Tyvarr kan det vara svart att fa tag i riktig mozzarella hemma, och butikerna brukar ta overpris(mozzarella di buffala ar inte billig). Blackfisken ar ett kapitel i sig, och som du skriver gar det inte att jamfòra pa ngt plan med ringarna. Imorn blir det troligen ett inlagg om fiskmarknaden jag skall besoka. Jag ska fòrsòka njuta sa mkt som mòjligt och glòmma kylan och mòrkret som vantar hemma. Buona sera
