JITALIA

Så var vi då framme vid sista dagen i september. Denna första höstmånad som i svenska tecken brukar betyda brytpunkten mellan sommarens slut och höstens riktiga ankomst. I Sverige kan september vara rå, kall och grå. Här i Italien är kanske september den bästa semestermånaden av alla. Normalt sett är augusti den stora semestertiden för italienarna, men här i Rom och söderut är det fortfarande uppemot 30 grader varmt.

Som ni ser ovan är jag nu framme i Rom. Det känns alltid tråkigt att lämna Salerno, hos min värdfamilj lever man alltid utan större bekymmer. Till centrum är det gångavständ och vill man inte promenera passerar det alltid bussar precis utanför. Hunger är minsann det minsta av alla problem, hos Carmelina finns det alltid mat till alla.

Kvällen innan jag åkte gjorde Carmelina en Insalata Caprese, en specialité från Capri som består av tomater, basilika, olivolja, salt och origano.

Folk i Salerno biter sig också fast i ditt minne, har du träffat en riktigt Salernitano/-a så har du träffat en människa som öppnat dörren till sitt hjärta. Här i Italien sägs det ofta att människorna från regionen kring Neapel är de mest hängivna och vänliga av dem alla.

Hur som helst bor jag nu på ett hotell här i Rom nära centralstationen, i väntan på mitt rum som blir ledigt imorgon vid lunchtid. Rummet har jag hittat via en hemsida här i Italien där många annonserar ut rum för uthyrning. Enkel- och dubbelrum är mer vanligt här i Italien än hemma, vilket med största säkerhet beror på att hyrorna är oerhört mycket högre och lönerna lägre.

Uppemot 600 € är inga ovanliga priser här i Rom för ett enkelrum, med antingen gemensamt kök eller toalett. Allt givetvis beroende på standard, läge och efterfrågan. Lönerna i sig varierar oerhört, men ett vanligt butiksjobb kan i vissa fall ge en månadslön kring 500 €, inräknat på sju dagars arbetsvecka. Är du utbildad och har ett bra jobb kan du få uppemot 1000-1100 € i månaden. Givetvis finns det även de som tjänar mer än så, direktörerer, fastighetsägare, politiker och inte minst fotbollsspelare är yrken som är välbetalda här nere i detta stövelformade rike. När Euron dessutom är svag förstår ni själva att pengarna blir mindre värda. Här är livet tufft. Speciellt för de unga.

Men oavsett höga hyror, låga löner och en blödande ekonomi är Rom för mig alltid Rom. En gång världens stad, världens centrum och ett rike mäktigare än någon nånsin skådat. Rom var stort, mäktigt och fyllt av rikedom. Romarriket känner ni förmodligen alla till, men det "enda" som lämnats kvar av denna stormakt är det som vi ser på Roms gator. Idag är Rom ett stort historiskt centrum som turister vallfärdar till. Roms skatt är historien, det förflutna.

I dessa två dagar har jag gjort mindre turer för att kika runt på några av alla de historiska monument som finns kvar i denna eviga stad. Colosseum (kanske det mest kända), Vatikanen och dessutom monumentet till minne av kung Vittorio Manuele. Alla otroligt mäktiga att skåda. Jag lägger upp lite bilder.

Vatikanstaten, påvens residens och grunden för hela den katolska kyrkan. Piazza San Pietro, Basilica San Pietro. Varje dag kommer busslaster med turister hit till Vatikanen för att beskåda denna enorma skattkammare som Vatikanen faktiskt är. Marmor, guld, broderier, konstverk i original och skatter utan dess like. Faktum är att präster, påvar och furstar genom många år stulit mycket dyrbara materiel från Colosseum till Vatikanen, för Vatikanen och kyrkans egen gynning. Alla känner till Vatikanen och dess roll. Mitt universitet ligger i princip granne med Vatikanen, endast en tvärgata skiljer dem åt.

Monumentet för Vittiorio Manuele, ett palats för att hylla det enade Italiens första kung under 1800-talet. Italien firade för övrigt i år 150 år som enad nation i år (1861) medan republiken blev till under 1950-talet. Allt är byggt i vit marmor, vilket skulle utstråla makt och rikedom. Snacka om mäktigt palats.